Den senaste tiden har verkligen varit fylld av saker som jag inte kan påverka och än mindre nonchalera.
• Barnen blir sjuka innebär att det blir dom som styr dagstempot.
• Lilleman står på huvudet innebär att han bestämmer sysselsättning (besök hos tandläkaren).
• Min kassa rygg innebär att inget av det jag ville hinna innan påsk är påbörjat.
Allt detta styr och ställer på egen hand. Jag har genom barnen lärt mig att man får acceptera läget och göra det bästa av alla dessa ofrivilliga pauser och stunder då vardagen går på en lägre växel.
Det är trots allt bara måndagkväll och veckan är fylld av roligheter, så jag tänker njuta av att vara fast på vetekudden i ryggläge. För egentligen, med handen på hjärtat, hur ofta får man ligga i sängen och läsa nya Mama ostört?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar